Om du har ett äkta smycke hemma som du inte längre använder (eller har ärvt men aldrig riktigt känt passar dig) - så finns det ett par olika alternativ som vi brukar rekommendera.

1. Om det är en ring: storleksändring och gravering!

Det går nästan alltid att storleksändra en ring. Vi kan även gravera i den så den får en helt ny betydelse för dig.

2. Piffa till smycket

Guldsmeder är experter på att piffa till gamla smycken! T.ex. genom att addera extra ädelstenar eller handgravera något vackert mönster i smycket.

3. Lägga undan smycket ett tag

Du kan alltid lägga undan smyckena och ta fram dem om några år - ofta har man ändrat sin smak en del under åren och kanske plötsligt tycker om dem som de är. 

3. Sälja den på auktion.

Moderna smycken kan säljas till ungefär en tredjedel upp till hälften av nypris på auktionssajterna. Auktionshuset tar även en provision. Det är enkelt att be om en onlinevärdering hos exempelvis Bukowskis eller Kaplans.

4. Sälja själv på tradera/blocket/market place osv.

Om du har all dokumentation sparad - värdebevis, originalförpackning m.m. så kan det gå bra att sälja vidare ringen själv. Om du däremot köper en ring av en privat säljare på andrahandsmarknaden, tänk på att skicket på ringen inte är professionellt undersökt som den har blivit om du köper hos något av de auktoriserade auktionshusen.

4. Om det är ett smycke från oss:

Du kan även lämna in den till oss, och kan då få en del av inköpsvärdet tillbaka, beroende på ringens skick. Du får dock endast tillgodokvitto på ett nytt smycke, så inte pengar direkt i handen. Hur mycket du får tillgodo beror på smycket och smyckets skick.

Angående att smälta ner gamla smycken och göra nya:

Vi arbetar med helt renat (affinerat) återvunnet guld för att säkerställa den slutliga finishen och kvaliteten på smycket. Vi smälter inte ner befintliga smycken utan vi byter isåfall in dem och skickar på återvinning. Anledningen till att vi inte smälter guldet direkt är för att vi inte kan garantera kvaliteten i det nya smycket då vi inte vet legeringen och vilka andra metaller guldet är utblandat med. Den andra anledningen är att gamla smycken ofta är mycket smutsiga och innehåller mycket lod (guldsmedens "klister" som används för att löda ihop delar). Det går alldeles utmärkt att smälta dina gamla smycken och göra om, men man kan inte garantera en optimal slutfinish då. Risken är att man flera år senare upptäcker till exempel porer - luftbubblor - i det nya smycket.  

En sak som är bra att veta om är att man alltid behöver betydligt mer guld att arbeta med än det slutgiltiga smycket. Så i processen så kommer guldsmeden behöva blanda ut med en hel del annat guld (om du inte har extra guld att addera). Det kan vara bra att veta redan nu, om du väljer att göra ett smycke även hos en annan guldsmed. 

Vad finns det då för alternativ? 

Ibland vill man inte skicka sina gamla smycken på återvinning, det förstår vi. Om man har ärvt smycken med stort affektionsvärde så brukar vi alltid tipsa om att behålla dem som dem är men piffa till dem, t.ex. genom att addera extra stenar eller storleksändra en ring så du kan bära den på ett annat finger. Eller lägga undan smyckena och ta fram dem om några år - ofta har man ändrat sin smak en del under åren och kanske plötsligt tycker om dem som de är. Man kan även oftast handgravera ett mönster i en befintlig ring. Se fler idéer i kolumnen till vänster!

Nej, tyvärr. Vi använder inte kunders egna stenar av flera skäl. Ett är att infattning i ett nytt smycke alltid medför en risk att en sten går sönder, särskilt om stenen tidigare har suttit i ett gammalt smycke. Detta är en risk vi tyvärr inte kan ta med kunders egna stenar som vi inte kan ersätta. En annan anledning är att vi behöver veta stenars härkomst för att kunna stämpla vår ansvarsstämpel i smycket. 

Konfliktdiamanter, i folkmun "blodsdiamanter", kallas de diamanter som såldes under tidigt 90-tal av ett urval av afrikanska länder som då låg i krig mellan varandra. Diamanthandeln hjälpte till att finansiera dessa krig. Efter det skapades ett avtal, Kimberleyavtalet, som EU, USA m.fl. signerade. Diamanter som är godkända under detta avtalet är garanterade att inte ha någon koppling till krigen i dessa afrikanska länder. 

Hur säkerställer ni att detta stämmer?

Vi handlar endast från väletablerade, seriösa leverantörer som vi har haft kontakt med länge och byggt upp en relation med.

Det finns inget annat sätt utöver kimberleyavtalet som vi som enskilda juvelerare kan kontrollera detta på. Precis som när vi handlar exempelvis ekologiska matvaror i matbutiken så får vi helt enkelt lita på processerna och att det stämmer - och att naturligtvis endast handla från seriösa aktörer. Diamanthandeln har haft ögonen på sig sedan den första stora gruvan upptäcktes i Sydafrika i slutet av 1800-talet och är idag en oerhört reglerad marknad.

Vi försöker alltid minska vägen från gruva och sliperi till oss - många av våra färgädelstenar handlar vi med endast en mellanhand från gruvan, vilket är unikt! (Det kan annars ofta vara 7-8 mellanhänder.)

Du får alltid ett äkthetsbevis utfärdat av oss med ditt mumbaismycke - oavsett vilka ädelstenar som sitter i.

Diamantcertifikat som utfärdats av det oberoende internationella certifieringsorganet GIA får du till de diamanter som väger 0.30 CT eller mer. De visar kvaliteten på din diamant: färg, klarhet, caratvikt, kvalitet på slipning m.m.

Detta är branschstandard - diamanter under 0.30 CT kommer som standard inte med enskilda certifikat. Du kan om du vill be om att få skicka in även mindre diamanter för att få ett certfikat, men det kostar ofta såpass mycket att de flesta inte tycker det är värt det (då väljer de hellre en större diamant där certifikat ingår från början).

Diskussionen kring syntetiska diamanter (populärt kallade "labbodlade diamanter" eller "labbdiamanter") har nästan blivit minerad mark och vi vill inte trampa någon på tårna.

Samtidigt får vi så mycket frågor om var vi står kring det hela, så vi behöver helt enkelt skriva några rader om det här!

Syntetiska diamanter, konstgjorda diamanter, har funnits sedan General Electrics kom på hur man skulle framställa en diamant på syntetisk väg på 1950-talet. Då var syntetiska diamanter ofta "fula" - de var inneslutna, inte helt vita och ansågs därför inte vackra nog att bära i smycken. På senare år har tekniken förbättrats och idag kan man producera helt rent, vitt diamantmaterial i fabriker. De har nu blivit lika vita och klara som naturliga diamanter - och började därför marknadsföras till smycken. Först var de endast lite billigare än naturliga diamanter - och idag är de nästintill gratis och handlas till samma priser som diamantimitationer som zirkoner, endast några kronor per sten.

Detta är också anledningen till varför de auktoriserade auktionshusen värderar syntetiska diamanter till noll kronor i värderingar av smycken. En produkt som sjunker kraftigt i värde är för osäkert att värdera till något annat. Det är helt enkelt ingen mening med att köpa en syntetisk diamant på andrahandsmarknaden, när de är så billiga och lättillgängliga "färsk från fabrik".

Detta för oss vidare till vad ett äkta smycke är. Ett äkta smycke definieras av att det är gjort av ädla metaller (silver, guld, platina eller palladium) och ädla stenar. Varje del i ett äkta smycke har alltså ett värde i sig själv.

Definitionen av en ädel metall är att den inte erroderar (rostar). Definitionen av en ädelsten är att den uppfyller fyra kriterier: den ska vara exceptionellt hård och hållbar så den klarar att slipas och bäras i ett smycke, den ska anses vacker, och sist men inte minst ska den vara ovanlig. Eftersom syntetiska diamanter finns i obegränsat antal är de inte ovanliga, och uppfyller således inte kravet på en ädelsten.

Sedan har vi diskussionen som leder till att många hamnar i två läger. Vad är mest miljövänligt och etiskt? Det vi vet om den syntetiska diamantmarknaden idag är att den är ung, oreglererad och det är mycket lite forskning gjord. Det är låg insyn i fabrikerna som producerar syntetiska diamanter och man vet mycket lite om arbetsmiljön och arbetsförhållandena i dem. Detta kan jämföras med den naturliga diamantindustrin, som har haft ögonen på sig sedan den första stora gruvan upptäcktes i Sydafrika i slutet av 1800-talet och idag är en oerhört reglerad marknad.

Den kända studie som gjordes 2019 sedan visar att den syntetiska diamantindustrin i själva verket producerade mer CO2-utsläpp än den naturliga diamantindustrin. En 1 CT naturlig diamant krävde 160 kg Co2, medan en 1 CT syntetisk diamant krävde 511 kg Co2. 

Det finns än så länge ingen reglering och nya företag poppar upp varje dag - vilket är det som har drivit ner priset på de syntetiska diamantprodukterna. Mycket marknadsföring sprids, men det är lite som ligger bakom och underbygger påståendena.

Diamanter bryts över hela världen och de flesta är mycket lika (undantaget "fancy" diamanter som har en unik färg, som brun, blå, rosa eller gula). De handlas från gruvorna och blandas upp hos sliperier, leverantörer och certifieringsinstitut. Därifrån fördelas de ut över världen. Det är mycket ovanligt att man får veta exakt från vilken gruva varje enskild diamant kommer ifrån. Det finns en leverantör i Kanada som införde en egen "Canada Mark", som följer varje råsten från gruvan till certifiering med en egen identitetskod. Detta ökade priset på de diamanterna så pass mycket att efterfrågan på dem hos konsumenter i Sverige tyvärr uteblev.

Om du önskar full spårbarhet ända från gruvan så rekommenderar vi att titta på färgädelstenar som safirer, morganiter och turmaliner! Marknaden är mindre och mer personlig. En bra jämförelse är viner och vingårdar - det finns mycket spårbarhet och olika kännetecken som gör att man vet från vilken stad och vilken gruva färgstenar kommer ifrån.

Detta var våra vanligaste frågor! Vad undrar du mer?

Skicka in din fråga till oss här!